Skörd från pilotgårdarna: Då skyddsväxten utnyttjas som helssädesensilage ökar vallens skördemängd

Grunden för en välmående och produktiv flerårig vall läggs under anläggningen. Anläggningsåret bestämmer både beståndets täthet och utgångspunkten för beståndets skördepotential. Ju mer övervintringsenergi anläggningsårets bestånd samlar, desto bättre kan det producera i följande årets första skörd. Hög täthet stöder i sin tur en högre kvalitet och fungerar som buffert för vinterskador. Trots att täthet och skördemängd inte nödvändigtvis har ett tydligt samband, kan man med hjälp av hög täthet avlägsna de enskilda växternas behov av att producera rikligt med skott för att täcka det tomma växtutrymmet, och på så sätt når man en jämn ålder på de skott som bildas. Med vallens skyddsväxt kan man i bästa fall skapa ett gott produktivt bestånd eller i värsta fall, förstöra det.

Produktiva nötgårdens vall-projektet utförde på Suvi och Juha Moilanens gård i Ruukki, Norra Österbotten, en vallens anläggningspilot, vars mål var att jämföra de olika anläggningsteknikernas påverkning på vallens skördepotential. Försöket startades 2019 och skördeuppföljningen gjordes 2020. I försöket testade man vallens anläggning med vete, som såddes med full såtäthet (650-700 st/m²), med 20 % förminskad täthet (rekommenderad mängd då skyddsväxten tröskas) 520-560 st/m² och med full såtäthet, Den sist nämnda skördades som helsädesensilage och de två första versionerna tröskades. Som sort användes Krabat och under den såddes 25-30 kg/ha flerårig vallfröblandning.

Sädesslagen är olika som skyddsväxt

Olika sädesslag bildar olika slags förhållanden för den underliggande vallen. Den största påverkande faktorn är ljusförhållanden och hur bra ljuset når marknivån. Solstrålning är nödvändigt för växterna och ifall skyddsväxtbeståndet är för tätt och frodigt, kan ljusbrist försvaga vallens skott och minska deras täthet. Om du tänker på en plastpåse eller presenning, som legat på gräsmattan en tid, och som du sedan plockar bort, så är det underliggande gräset – ifall det överhuvudtaget är vid liv – väldigt ljust. Det återhämtar sig sakta eller alternativt kvarblir ett kalt område ifall ljuset har blockerats tillräckligt länge. Området växer igen med tiden, men speciellt i odlade vallar fylls området lätt med icke önskbara växter i stället för skördeväxten.

Av en god skyddsväxt förväntas alltså ett starkt strå, upprätt växtsätt, hämmad sidoskottbildning och idealt en smal bladform. Naturligt närmast dessa krav av spannmålen är vete och tvåradigt korn. Med odlingsteknik och noggrann växtskydd kan man skapa ett lyckat koncept även från ett inte så gynnsamt utgångsläge. Utmaningen med flertalet havresorter och med flerradiga foderkorn är deras frodiga växtsätt, känslighet för sidoskottbildning och att de lägger sig, men självklart finns det skillnader mellan olika sorter. Harmfullt nog så lägger man inte alltid, ur vallens synvinkel, tillräcklig tyngdpunkt på art- eller sortvalet trots att det troligtvis har en större betydelse i vallens produktivitet än vad man tänker sig.

Bild 1. Pilotens vetebestånd. Vetet är ett gott alternativ som skyddsväxt för vall, eftersom även när man sår i full täthet får den underliggande vallbeståndet tillräckligt med ljus.

Bild 2. Pilotens vetebestånd. När man tittar på beståndet rakt uppifrån noterar man att marken kan ses och skyddsväxten växer rymligt som den ska.

Bild 3. Som en behandling i piloten skördades vete som helsädesensilage i månadsskiftet juli-augusti. Den underliggande vallen kom i god tid att bada i solljus och växte snart tätt och frodigt.

Bild 4. Skyddssädet tröskades 24.9.2019.

Då man vill nå en hög vallskörd ska man skörda skyddssäden som helsädesensilage

Anläggningsförsökets skördeuppföljning gjordes hela året 2020. Alla bestånd gödslades på samma sätt med typiska gödslingsnivåer, skilt för varje skörd (N100-80-50) och alla bestånden skördades under samma dag. Skörden bestämdes med hjälp av rammetoden, där ramen var 0,25 m². Man tog flera ram prov/behandling och av provmassorna bestämdes torrsubstansmängden samt samtliga vägdes.

I den första skörden var skördemängden av vallen, som hade grundats med skyddssäd som skördades som helsädesensilage, dubbelt större jämfört med de andra behandlingarna. I de andra och tredje skörden var skillnaderna måttliga. Vallen som grundades med rekommendationens täthet klarade sig inte bättre än den vall som grundades med full täthet av skyddssädet. Tvärtom, vallen med skyddssäd med rekommenderad täthet gav minst skörd. Vallens som var grundad under skyddssäd producerade ca 30 % större skörd jämfört med näst bästa, om man beaktar hela växtsäsongen och helhetsskörden var nära gränsen för maximal skörd som överhuvudtaget kan nås i de finska förhållanden.

Skördenivå kg ts/ha	Heltät säd som skyddsväxt	Säd med sänkt täthet	Skyddssäd som helsädesensilage
1. Skörd	2600	2100	5100
2. Skörd	4800	3700	4600
3. Skörd	2000	2000	2200
Sammanlagt	9400	7800	11900

 

Försökets höga skördeskillander kan ses i den första skörden men de utjämnas då växtsäsongen fortskrider. Den första skördens stora skillnader visar hur viktigt det är att garantera förhållandena för en lyckad övervintring. Resultaten kan tolkas så, att de bevisar hur stor betydelse de valda tillvägagångssätten har och det väcker i sin tur frågan om hur mycket potential man eventuellt missar. Vallen vars skyddssäd skördades som helsädesensilage hade de bästa förutsättningar att få solljus och man skördade t.o.m. en liten ensilageskörd redan på hösten under anläggningsåret. Att skillnaderna var mindre i de följande skörden visar att vallen är flexibel och har en kompenseringsförmåga. Da kvarblivande växtindividerna i vallen försöker lappa ett glest bestånd genom att bilda fler skott och växa större. Flexibiliteten och kompenseringsförmågan har ändå sina gränser. Ifall man strävar till att ha en långvarig vall är hög täthet ett måste eftersom beståndet blir glesare varje skördeår t.ex. p.g.a vinterskador, 3-10% beroende på fröblandningen.

 

Skribent