Kvickrotens bästa kännetecken är den håriga strån. De vanligaste vallväxterna har inte hår på strån.
Kvickrot är en vallväxt bland vallväxter – eller är den? Kvickrot kan ha överraskande effekter i vallbeståndet.
Kvickrot känner alla odlare till. Kvickrotens skadlighet i spannmålsbestånd är obestridlig men ur vallväxternas synvinkel är skadligheten inte nödvändigtvis så klar. På många nötgårdar har man inte en klar bild över hur mycket kvickrot som förekommer i vallbeståndet och den anses som svår att identifiera från de andra vallväxterna. De vita rötterna känner alla igen, så kvickrotens existens noteras oftast först i samband med bearbetning av jorden.
Vallprojektet redde ut ensilagemysteriet
Produktiva nötgårdens vall-projektet fick ta itu med ett riktigt mysterium på Jouni och Jenni Herralas går i Vindala. På Herralla gården mellanuppföds kalvar och ensilagets höga kvalitet betonas i kalvuppfödning. Gårdens foderanalyser har en längre tid haft konstiga och ologiska tal, vilka inte gick ihop med de iakttagelser man gjort om utfodringen och kalvarnas tillväxt. Talen har även gjort utfodringsplaneringen svår att utföra. Herrala gården kom med i projektets pilot och som mål sattes förbättring av ensilagekvaliteten. Vi började tillsammans söka en lösning på problemet. När vi iakttog vallbeståndet tillsammans, noterade vi den ställvis höga mängden kvickrot i beståndet. Gården hade inte noterat kvickroten, liksom många andra gårdar. Vi började utreda om kvickroten kunde vara orsaken till det konstiga ensilaget.
Utfodringsplaneringen försvåras när kvickrotmängden växer och optimering kan bli när till omöjligt
Skadlighet som ett indirekt slutresultat
Man beslöt att utföra undersökningen genom att analysera kvickrotens kvalitet jämfört med vallväxternas. För provet valdes en vallåker där man kände till att det växer kvickrot. Man valde slumpmässigt provrutor där beståndet slåttades. Från skörden plockades kvickroten för hand i en hög och vallväxterna, alltså timotej och de andra vallväxterna, i en hög. Högarna vägdes och man skickade högarna var för sig för analys i laboratoriet. Kvickrotens andel i beståndet varierade mellan 15 och 40 %, i medeltal alltså ca 22 %.
Analysen visade att skillnaden mellan vallväxterna och kvickroten var stora, trots att provrutorna var i samma bestånd och skördades i första skörden på samma dag. D-värdet var i kvickrot över 50 g/ts kg lägre än i vallväxterna och proteinhalten var märkbart högre. Iakttagelserna är betydande och förklarar till en del variationen i Herralas ensilage, och de andra ensilage som innehåller kvickrot.
På basen av resultatet kan man säga att ju högre kvickrotmängd i vallen, desto svårare blir utfodringsplaneringen och optimering kan bli omöjligt. Kvickrot är sällan jämnt fördelat i beståndet utan den kan vara ställvis kraftig och ställvis lysa med frånvaro, vilket inte gör det lättare. Det här resulterar i att det skördade, och i utfodringen använda fodermassan, kan ha en okänd variation kvalitetsskillnader. Även foderanalysens riktighet försämras märkbart om kvickroten inte är jämnt fördelat i fodermassan. Tilläggsproblem kan dessutom orsakas av att foderanalyser är kalibrerad för vallväxternas egenskaper. Kan hända att kvickrothaltiga foder skulle kräva en skild kalibrering, men för att fastställa detta krävs mer forskning.
Trots att kvickrot i sig inte är farligt för djuren, och de flesta gårdarna utfodrar med det även just nu i foderblandningen, så bör man ha i tankarna att redan kvickrotens existens leder till en förlust av den bästa produktionspotentialen. Om som alternativ är att utfodra endast första skördens vallväxtfoder eller foder med kvickrot i till någon andel, är det första alternativets produktionsresultat märkbart bättre tack vare ett högre D-värde och för att det är lätt att optimera utfodringen. Smaklighetsfrågan är dessutom skilt för sig.
Kan riskera fodrets biologiska ensilering
Under den första skörden innehåller kvickrot mycket protein och lite socker. Kombinationen av dessa egenskaper riskerar en lyckad biologisk ensilering. Socker fungerar som bränsle i ensileringsprocessen. Ifall socker tar slut före pH:n har sjunkit tillräckligt lågt, blir fermenteringen bristfällig. Protein i sin tur förvandlas till basisk ammoniak, vilket neutraliserar syrorna. På grund av kvickrotens egenskaper rekommenderas att syror används som ensileringsmedel då fodermassan innehåller kvickrot.
SÅ HÄR KÄNNER DU IGEN KVICKROT
- Strån och bladslidan håriga, de vanligaste vallväxterna är inte håriga
- Ofta mörkare till färgen än beståndets andra växter
- Slapp växtsätt, ligger ofta mot andra växter
|
Analys av grönmassa 1. skörden 12.6.2020 |
||||
|
Resultat g/kg ts |
Kvickrot |
Vallväxter |
Skillnad |
|
|
ts |
214 |
197 |
|
|
|
D-värde |
694 |
748 |
-54 |
|
|
ME (MJ) |
11,1 |
12 |
-0,9 |
|
|
AAT |
106 |
116 |
-10 |
|
|
PBP |
115 |
75 |
-40 |
|
|
Råprotein |
265 |
239 |
26 |
|
|
Socker |
63 |
97 |
-30 |
|
|
NDF-fiber |
567 |
490 |
77 |
|
Bekanta dig med och repetera ensileringsprocessen och faktorer som påverkar det till exempel från ”Guide för ensilering av vallfoder” som är gratis
Skribent
Projektarbetare
Tahvola Essi
046 921 5544
essi.tahvola@atria.com
Vallspecialist, Nötgårdens produktiva vall-projektet
