- Text och bild: Mari Heinonen
Cirka hälften av suggorna på gården byts ut varje år. Vissa slaktas, andra avlivas på gården och andra dör av sig själva. Endast suggor som fortfarande anses vara lämpliga som livsmedel skickas till slakteriet. I den optimala situationen avlägsnas suggan endast från gården vid hög ålder när dess produktion har minskat. Detta lyckas ändå rätt sällan, eftersom olika sjukdomar eller infertilitet leder till att suggorna avlägsnas i relativt ung ålder.
Köttbesiktningen utvecklades ursprungligen för att minska sjukdomar som överförs från djur till människor genom kött. Det har gradvis visat sig att resultaten från köttbesiktningar också kan användas för att övervaka grisarnas hälsa och välfärd. Olika fynd vid ante mortem-besiktning och registrering av förändringar i slaktkroppen kan indikera situationen i svinstallet. Denna information kan alltså utnyttjas i svinstallens hälsovårdsarbete. Suggornas köttkontroll som procedur liknar den för slaktsvinen, men vanligtvis pratar man mindre om suggornas resultat. De kan man inte tillgodogöra.
Endast lite tillgänglig information om suggor
Om suggors köttbesiktningsresultat finns det endast lite undersökt och publicerad information. En betydande mängd kött från suggor hamnar på människornas matbord, om än väsentligt mindre än kött från slaktsvin. Till exempel år 2014 användes 176 miljoner kilo kött från slaktsvin i Finland som människoföda. Motsvarande köttmängd från suggor var 6,8 miljoner kilo.
Makera-projektet undersökte slaktresultat
Helsingfors universitet samlade in data om suggornas dödlighet och resultat från köttbesiktningar i ett hållbarhetsprojekt för suggproduktion. Projektet finansierades av jord- och skogsbruksministeriet med Makera-pengar och slakteriindustrin. Totalt insamlades uppgifter från 39 gårdar om deras samtliga slaktade suggor vid tre stora slakterier och dödlighetsinformation från svinregistret under ett års tid från år 2014. Forskarteamets målsättning var att ta reda på om suggornas dödlighet på gårdsnivå kan relateras till samma gårds slaktresultat av suggor. Som en andra målsättning var att ta reda på typiska orsaker till kasseringar av suggornas slaktkroppar.
Massor av köttkilon förlorade
Gårdarna som hade gett lov att vara med i uppföljningen var ganska stora. De hade i genomsnitt 529 suggor och köttbesiktningssdata erhölls från dessa gårdar från 7 437 suggor som skickades till slakt. Deras genomsnittliga slaktvikt var 188,8 kilo. Sammanlagt 38 038 kilo suggkött kasserades från dessa gårdar under uppföljningsåret, vilket motsvarar i genomsnitt 975 kilo per gård. Det beräknades att kasseringarna resulterade i en förlust på 0,8474 euro per köttkilo under uppföljningsperioden. Det betyder i genomsnitt 826 euro endast för gårdens köttlikvid, eller om man vill beräkna summan per slaktad sugga, så motsvarar det 3,70 euro.
Kasseringar av suggor var allmänna
Olika kasseringar var rätt allmänna, ungefär för var femte sugga registrerades minst en anledning till kassering i köttbesiktningen. Hel- och halvkasseringar av slaktkroppar var vanliga och som upptäckter antecknades oftast följande orsaker: bölder, ledkasseringar, lung- och lungsäcksinflammation samt bogskador.
Dödlighet i samband med slaktfynd
Under uppföljningsperioden dog eller avlivades nio procent av suggorna på gården. Med hjälp av statistiska modeller framkom en koppling mellan köttbesiktningsresultat och dödlighet. Ju högre dödlighet bland suggor på gården, desto högre var andelen suggor som fick minst en köttbesiktningsmärkning, lungsäcksinflammationsmärkning eller delkassering. Hos de suggor som visade sig ha bölder, upptäcktes också ledinflammationer, bogsår och lunginflammation. På samma sätt hade enstaka suggor med lunginflammation också lungsäcksinflammation.
Kasseringar berättar om välbefinnande
På vissa gårdar var suggorna i för dåligt skick för att slaktas. Slaktkasseringar är inte bara en ekonomisk sak, utan de är också ett tecken på sjukdom och minskat välbefinnande. Djurens välfärd kan emellertid inte endast bedömas på grundval av uppgifter från slakterierna, utan kräver alltid granskning av djuren och förhållandena på gården. Olika kasseringsanledningar berättar sitt eget språk om möjliga problem i svinstallet. När man tittar på resultaten från de olika gårdarna i denna undersökning kan man se att det verkligen var stor variation mellan gårdarna. Till exempel framkom det få organkasseringar och ledinflammationer hos suggor, men på vissa gårdar led så många som 13,3 procent av suggorna av organkasseringar eller ledinflammation. På en del gårdar kunde å andra sidan åtminstone en upptäckt registreras för mer än hälften av suggorna, vilket är ett högt antal.
Bättre tillgodogörande av slaktresultat
Köttbesiktningssiffrorna har blivit allmänt använda som en del av slaktsvinens hälsovårdsarbete. Den vårdande veterinären som deltar i Sikava-besöket kan se resultaten som en del av gårdsbesöket. Suggornas siffror kunde också mer generellt granskas, och deras slaktresultat kunde utnyttjas bättre inom hälsovården. Slaktresultatet av en enskild sugga tydliggör dock endast en liten del av situationen på gården. Det skulle vara viktigt att göra sammanfattningar av långsiktigare uppföljningar för att se vilken typ av problem en enskild gård har. Lung- eller lungsäcksinflammation kan indikera ventilationsproblem eller dolda luftvägsinfektioner på gården. Bölder och andra till de relaterade upptäckter berättar om inflammationer orsakade av sår som framkallats av omgivningen eller slagsmål. I allmänhet utvecklar vuxna djur resistens mot spolmask, så att spolmasklever sällan längre förekommer hos djuren. Om de upptäcks indikerar det att sjukdomstrycket på gården av någon anledning är mycket högt på grund av ett eventuellt bristande parasitbekämpningsprogram eller hygienproblem.
Författaren arbetar som professor vid Helsingfors universitets fakultet för veterinärmedicin vid avdelningen för klinisk produktionsdjursmedicin.
|
Suggornas och slaktsvinens köttbesiktningsresultat 2014 |
||
|
Köttbesiktningsresultat |
Suggor från 39 gårdar, genomsnittligt värde, % (parenteserna innehåller det högsta och det lägsta värdet på undersökningsgårdarna) |
Slaktsvin, medelvärde, % |
|
Helkassering |
1,8 (0–7,2) |
0,3 |
|
Delkassering |
11,8 (0–34,6) |
7,7 |
|
Minst en kasseringsmärkning |
18,5 (0–55,1) |
X |
|
Böld |
5,7 (0,16,3) |
3,3 |
|
Ledinflammation |
2,1 (0–13,3) |
3,2 |
|
Leverkassering |
0,0 (0–11,3) |
X |
|
Spolmasklever |
0,0 (0–5,0) |
6,8 |
|
Organkassering |
0,0 (0–13,3) |
X |
|
Lunginflammation |
1,0 (0–3,6) |
2,3 |
|
Lungsäcksinflammation |
1,7 (0–36,4) |
16,7 |
|
Bogsår |
3,6 (0–22,9) |
x |
|
Svansbitning |
0,0 (0–1,1) |
1,4 |
|
x=uppgifter saknas
Köttbesiktningsresultaten från undersökningssuggorna (7437 suggor på 39 gårdar) och finländska slaktsvin som slaktats samtidigt (1 998 124) år 2014. |
||
I bästa fall avlägsnas suggan vid god vigör först vid hög ålder. En sugga i digt skick bör inte skickas till slakteriet.