Under den pågående växtsäsongen kommer Marko och Satu Allinens dikogård i Kiuruvesi att genomföra en betespilot i samarbete med projektet Produktiva Diko. Allinens har cirka 100 dikor, kalvar och avelstjur som betar på ca 50 hektar betesmark.
Grunderna är i skick, enkelt och vackert
Allinens har lagt ner mycket arbete på att hålla betesmarkerna i gott skick. Betesmarkerna är anlagda med en blandning av timotej och ängsvingel, kryddad med rödklöver. Bestånden är täta och kraftiga och ogräs är till och med svårt att hitta. Beten anlades med en Carre Prairial-såmaskin, som möjliggör spridd sådd, krattning, utjämning och på äldre beten, spridning av gödsel och luckring av ytan på samma gång. Dessutom investerar gården i en hög utsädesmängd.
Allinens gård har en bra utgångspunkt för betning på grund av vallen är i utmärkt skick, eftersom ju bättre vall du har, desto bättre respons på betestekniker får du. Syftet med sommarens pilotprojekt är att utveckla ett roterande betessystem som skulle ge tillräckligt med bete för de 25 moder-kalvparen i pilotbesättningen under hela växtsäsongen utan tillskottsutfodring. Pilotbesättningen kommer att beta på en betesmark på cirka 10 hektar, med vatten från en vattenvagn. Traditionellt har gården varit tvungen att förlita sig på tillskottsutfodring under betessäsongen, trots de goda startförhållandena. Allinens tycker att det är frustrerande att köra balar till betet och att det är en syssla som de vill slippa. "Platser där djur utfodrats med balar ses i beståndet även efter en lång tidsperiod. Vallen och marken i sådana områden är nedtrampad, och det blir till lera när det regnar", säger producenten Marko.
Marko Allinens gård är med i en pilot i projektet "Produktiva Diko".
Tillräckliga beten i centrum för pilotprojektet
Projektgruppen besökte gården i mitten av juni för att se hur betespiloten gick. Djuren hade bara släppts ut på bete några dagar tidigare, så betessäsongen hade precis startat för pilotbesättningen. På Allinens och på många andra gårdar fördröjs ofta betesstarten av praktiska skäl. Till exempel är vår pilotgård upptagen med maskinarbete utöver sin egen odling. Förutom vårarbetet måste betesmarkerna också stängslas in. Pressen att stängsla på våren kan underlättas till exempel genom att överväga High Tensile-stängsel för permanenta betesmarker. Kostnaden för materialet kan ofta återvinnas i form av rovdjursstängsel.
Vallbeståndet på gården var frodig och växte bra.
På de bästa betesmarkerna hos Allinen hade vallen nästan nått ensilagestadiet, med en genomsnittlig längd på närmare 40 cm. Vi drog slutsatsen att speciellt på de sista skiftena som skulle betas, var det värt att göra skörden till ensilage i stället för att försöka beta den. Den första utfodringsomgången under betessäsongen är kritisk, eftersom den sätter utfodringsrytmen för resten av växtsäsongen. Vallen ska inte hinna växa för långt, men den ska inte heller överbetas. Utmaningarna med betesmarkernas tillräcklighet på pilotgården beror sannolikt på att utfodringsrytmen störs av den sena betesstarten, eftersom det inte finns någon brist på avkastningspotential i vallbeståndet. Om en tidigare betesstart inte är ett realistiskt alternativ kan en utfodringsrytm etableras utan djur genom kompenserande slåtter.
En vattenvagn som skiftesavdelare?
Under de första heta sommardagarna observerade vi betessäsongsstarten tillsammans med producentparet. Djuren låg lyckliga i solen och njöt av tillvaron. Djurens ätbeteende, som syntes i beståndet, fångade vår uppmärksamhet; området nära vattenvagnen var redan väl betat inom några dagar, medan det, inte så långt därifrån, fanns gott om bra och nästan orörd vegetation. Djuren höll sig gärna nära vattnet och brydde sig inte om att gå mycket längre för att äta. När vi diskuterade dessa observationer med Satu Allinen blev vi inspirerade av fenomenet och funderade om man enkelt skulle kunna utnyttja detta för att skapa betesskiften, eftersom det räcker med att flytta vattenvagnen till en annan plats för att djuren ska följa den och beta av vegetationen mer jämnt. Vi flyttade vagnen och såg roade hur flocken lugnt gick efter vagnen. Detta kan vara ytterligare en bra metod att hålla bakom örat, särskilt om du vill minimera byggandet av mellanliggande stängsel.
Allinens kommer att driva betespilotprojektet under den kommande sommaren och pilotbesättningen kommer att betas med hjälp av stripbetning. Projektgruppen kommer att övervaka utvecklingen av pilotprojektet och planen kommer att justeras vid behov.
Skribenter:
Johanna Näreranta, Produktiva Diko-projektet
Essi Tahvola, projektet Itua ja vastetta