Ytspridning av torrgödsel ökar ensilageskörden under ett torrt år. Dessutom kan det medföra nya synpunkter för miljöhållbar produktion och lösningar som förenklar vardagen
Gödselns lagring, användning och hantering gör nötgårdens vardag antingen lättare eller svårare beroende på gödselmängden, konsistensen och gårdens struktur. På många nötgårdar odlas det ofta endast vall, bara lite eller otillräckligt med spannmål jämfört med behovet av areal för gödselspridning och ibland måste man även förnya välmående vall för att nå en tillräcklig areal för gödselspridningen. Den optimala tidpunkten för spridningen av gödsel varierar under olika år, beroende på vallens skördemängd och upprätthållningen av en bra jordmån. Det viktigaste är att jordmånen inte är för våt, för dess eget skull och även för att undvika spridningstekniska problem. Risken för våta förhållanden infaller oftast på hösten och våren, när det med tanke på naturens gång skulle vara den rätta tidpunkten att sprida torrgödsel. Ett gödsellager som håller på att fyllas är dessutom en annan faktor och på sommaren är det svårt att bearbeta åkern för gödselspridning, då man även vill få skörd. För gårdarna skulle det vara mest effektivt att hitta flexibla lösningar för gödselhanteringen så att det inte vållar problem för produktionen och så att man kan dra nytta av gödselns fördelar.
Torrgödselns ytspridningspilot
I Produktiva nötgårdens vall-projektet tog man tag i dessa tankar när Savon vasikkas kalvstation från Norra Savolax kom med i projektet. Projektets pilotverksamhet baserar sig på att utveckla vallproduktionen och i fallet med Savon vasikka hade man funderat på ytspridning av torrgödsel på skördeårets vallar. I kalvuppfödning använder man torv som strö och det uppstår en påtaglig mängd torrgödsel. På gården odlar man förutom ensilage även foderspannmål men delvist på grund av utspridda åkrarna, orsakar transportsträckorna problem. Användningen av bränsle är negativt med tanke på miljöhållbarhet och ekonomi. Vi beslöt att tillsammans med gården utreda om det går att producera ensilage både av hög hygienisk kvalitet, som av hög kvalitet ur utfodringens synvinkel, då torrgödsel sprids på skördeårets vallar.
Som provareal valdes en medelmåttig, vanlig tredje års ensilagevall. Åkerns mittdel delades i behandlingsfält så att skogens kanter inte skulle påverka resultaten. Ytspridning gjordes på två provarealer och en areal var kontroll som inte behandlades. Den ena provarealen fick 15t torrgödsel per ha och den andra 30 t/ha. Skillnaden i behandlingarnas gödsling och givan av näringsämnen jämnades ut med konstgödsel, kontrollen gödslades med fosforrik gödsel och torrgödselfälten fick salpeter. Alla provarealer fick lika mycket kväve enlig odlingsplanen. Den andra gödslingen gjordes efter den första skörden på alla arealer enligt odlingsplanen.
Provet startades 16.5.2019 med en första gödsling. Torrgödseln spriddes med Jeantil exaktspridare. Gödselns spridningsmängd bekräftades genom att köra med exaktspridaren över 1x1 m stora, av silofilm gjorda, kvadrater på provarealerna, varefter gödseln som landade på kvadraten vägdes. Tack vare en skicklig chaufför och bra maskiner motsvarade spridningsmängden i genomsnitt planen bra. Med mängden 30 t/ha uppstod en del högar och ett tydligt skikt av gödsel medan med mängden 15 t/ha spreds gödseln jämnt och fint på all ställen. Tilläggsgödslingen gjordes samma dag.
Torrgödselns ytspridning lyckades utmärkt med en exaktspridare och gödseln spreds jämnt ut på åkern. Spridningsmängden bekräftades genom att väga gödseln som landade på en kvadratmeter stora plastrutor som hade lagts på provarealen.
Skördebestämning fastställer effekten
Proven följdes tätt hela växtperioden 2019. Före skörden gjordes skördebestämning av provarealen, där man med hjälp av en ram på 0,25m2 valde ut slumpmässigt ställen där vikten av skörden mättes. Stickproven skickades till laboratoriet för analys. På basen av torrsubstansresultatet från foderanalysen räknades skördenivån på provarealen.
Kring den första skörden 13.6.2019 var skördeskillnaderna mellan de olika behandlingarna väldig små. Skörden på kontrollarealen och arealen som fick 15t/ha gödsel var i princip den samma. Provarealen som behandlades med 30t/ha torrgödsel hade en aning lägre skördenivå jämfört med de andra. Under det andra skördetillfället väntade en verklig överraskning. I beståndet såg man tydligt de ytor som hade fått torrgödsel. Vallen på arealen som hade fått torrgödsel var tydligt längre, till färgen mörkare och livskraftigare än på kontrollarealen.
Skördebestämningen bekräftade det man såg med blotta ögat. På arealen som hade fått 15t/ha torrgödsel var skörden 1600 ts kg/ha bättre och på arealen med 30 t/ha,1200 ts kg/ha bättre än på kontrollytan. Sammanlagt förbättrade torrgödseln skörden ca 1500 ts kg/ha när torrgödselmängden var 15t/ha och med 1000 ts kg/ha när gödselmängden var 30 t/ha. Siffrorna är märkbara när man beaktar att alla provarealer fick lika mycket näringsämnen enligt beräkning. Vad beror detta på? En garanterat rätt svar kan skribenten inte ge men det är skäl att misstänka att det har att göra med vattenbindningsförmåga. Torrgödsel med torv fungerade troligtvis som ett slags täcke på marken, vilket hindrade avdunstning men å andra sidan samtidigt även behöll fukten i markens ytskikt. Perioden mellan den första och andra skörden var torr, det kom inget ordentligt regn mellan skörden, så detta stöder teorin kring vattenekonomin. Teorin kräver mer forskning men ifall detta stämmer kunde ytspridning av torrgödsel användas under torra perioder för att förbättra vallens uthållighet av torka. Provarealen som fick mest torrgödsel producerade minst skörd vilket berodde på att mängden gödsel var så stor att det blev kvar i tjocka skikten på vallen, trots exaktspridaren. Detta ledde till kala fläckar i beståndet. Problemet märktes inte med den mindre spridningsmängden. Som slutsats av provet kan konstateras att 15t/ha är en trygg spridningsmängd och med det nås redan ett bra tillägg i skörden.
|
|
Kontroll |
Torrgödsel 15 t/ha |
Torrgödsel 30 t/ha |
|
1. skörd kg ts/ha |
4300 |
4200 |
4000 |
|
skillnad kontroll |
|
-100 |
-300 |
|
2. skörd kg ts/ha |
2700 |
4300 |
3900 |
|
skillnad kontroll |
|
1600 |
1200 |
|
Skörd sammanlagt kg ts/ha |
7000 |
8500 |
7900 |
|
Skillnad sammanlagt |
|
1500 |
900 |
Torrgödselprovets ensilage behöll god hygienisk kvalitet
Provarealens balar märktes och lämnades vid åkerkanten för att vänta på vintern. I februari 2020 togs foderanalyser för att fastställa den hygieniska kvaliteten av ensilaget. Proven togs av båda skörden och båda provarealerna. Escherichia coli -mängden fastställdes enligt ISO-standarden 16649-2-2001 vid Lukes laboratorium i Uleåborg. Som underlag användes TBX-agar, inkubationen skedde i 44 °C i 21-24 h. I de testade proven konstaterades inte E.coli bakterier så hygieniskt sett riskerades kvaliteten inte av ytspridningen av torrgödsel i detta prov.
Sprid inte vilken torrgödsel som helst på ytan!
Trots de utmärkta resultaten av torrgödselns ytspridning ska man ändå beakta några detaljer före man provar det på hemmanet. I provet var torrgödseln från kalvuppfödning, med torv som strö, vilket är lätthanterligt och var vid spridningstillfället till konsistensen närmast som illaluktande torv. Provet hade fått ett annorlunda slutresultat ifall man hade till exempel använt sig av delvist komposterat halmströbaserat torrgödsel. För att torrgödseln ska passa för ytspridning ska det nog vara fråga om tillräckligt fina gödselsorter, vilka är möjligt att sprida jämnt ut. Torrgödsel som blir kvar som högar orsakar kala fläckar i beståndet och som tillräckligt stora anhopningar, riskerar säkert även hygien. En ordentlig kompostering möjliggör ytspridning av även andra torrgödsel än gödsel med torv. Det är skäl att värdera lämpligheten för varje parti för sig.