Skörd från pilotgårdarna : Grunden för en toppen vallskörd på en ekologisk gård är att säkerställa balansen av näringsämnen i vallen, med extra fokus på kalium

Vallens behov av huvudnäringsämnen

På gårdar i ekologisk produktion funderar man ofta på vallens produktivitet och möjligheterna att påverka den inom villkoren för ekologisk produktion. Det stämmer att ekologiska gårdar har mer begränsade möjligheter att förverkliga tilläggsgödslingen redan inom  ramen av produkterna och formen de är i. Näringsbalansen är ändå avgörande då man vill nå en hög skörd – den är omöjligt att nå ifall byggklossar fattas. Förhållandet mellan näringsämnen och kartläggandet av näringsämnesbehovet hjälper att utveckla vallproduktionen och att känna igen de faktorer som begränsar skörden.

Grovt generaliserat är kalium oftast det huvudnäringsämne som utöver kväve mest begränsar skörden på gårdarna. Vallen behöver kalium i förhållandet 1:1 till kväve. Det betyder att ifall man i gödslingen ger till exempel 100 kg N/ha, så borde lika mycket kalium vara till vallens förfogande på ett sätt eller annat, för att nå balansen ur näringsbehovets synvinkel. Eftersom vallen behöver relativt mycket kalium kan skördeförlusten orsakad av kaliumbrist ofta räknas i flera ton ts /ha.

Kalium i kreatursgödsel fyller inte allena vallens behov och endast i leraktiga jordar kan det finnas naturligt reservkalium. Grova mineraljordar och organiska jordar innehåller osannolikt reservkalium och inte ens lerjordar garanterar automatiskt en kaliumreserv. Varför? Orsaken till det går flera tusen år tillbaka i tiden då jordmånen uppstod. Reservkalium är kaliumjoner som fastnat i lermineralerna. Dessa kaliumjoner är dessutom i direkt brukbar form för växterna. På grund av sin struktur i skikten fungerar lermineraler som kaliumreserver och när skikten förfaller, kan de även fungera som lager för andra näringsämnen. Kalium har exakt lämplig storlek för att fylla mellanrummet mellan lermineralerna, där andra näringsämnen inte har rum. Andra näringsämnen kommer åt de lediga platserna först när lerjordarnas naturliga struktur med tiden går förlorad. Det hur förfallet lermineralens struktur är, avgör alltså vilka joner som har rum i mellanrummen. Som jon är kalium väldigt svagt och det kan inte normalt binda sig med andra än lermineraler. På andra typer av jordmån spolas kalium väldigt lätt bort.

Det lönar sig att analysera reservkaliumnivån på de egna markerna, för informationen är grunden för en balanserad gödslingsplanering. Det är värt att beakta att i markkarteringens grundanalys beskriver kaliumhalten det fria kaliumet i jordmånen vid den tidpunkten då jordprovet är taget och detta resultat har nödvändigtvis ingenting att göra med reservkaliumhalten. Odlingsplaneringsprogram kan inte i dagsläget tolka informationen om reservkalium vilket är en stor brist och leder till tydligt felaktiga anvisningar för gödslingsplaneringen.

Fosfor begränsar sällan vallskörden, när man gödslar med kreatursgödsel. Fosforbehovet är 1:10 till kväve ur näringsbalansens synvinkel. Denna information kan vara i konflikt med marknadsföringen av gödsel, där man ofta betonar fosforrika gödslingsmedel för vall. Behovet av fosforgödsel lönar det sig att fundera noggrant på, ifall inget behov finns, sparar du troligtvis en hel del i gödselkostnader när du skaffar bara det du behöver.

Vad ska man då tänka om allt detta? Jag rekommenderar att alla beräknar skördenivån och tar en foderanalys av ensilaget  inklusive en begränsad mineralanalys. Med dessa kommer du åt informationen om hur mycket näringsämnen som har gått åt vallen, när du sedan jämför detta med näringsämnen som getts, kan du dra slutsatsen: motsvarar förbruket de givna gödslingsnivåerna eller inte? Ifall svaret är ja, grattis, situationen är i balans. Ifall inte, är frågan, gödslar du för mycket eller för lite av något näringsämne? När man beaktar gödslingsbalansen kan man grovt generalisera att på konventionella gårdar gödslar man enligt kvävebehovet för en skördemängd på 10 000 kg ts/ha. Detta leder dock till att man samtidigt ger för mycket fosfor och för lite kalium jämfört med målet för skördemängden. Med detta recept är det inte i och för sig överraskande att nationella medelskörden ligger under 6000 kg ts/ha.  Tabellen nedan visar vallens näringsminskning med några olika skördemängder och typiska halter. Kvävets mängd beräknas: råproteinmängd : 6,25.

Typiska halter	Näringsminskning kg, skördenivå 5 t ts/ha	Näringsminskning kg, skördenivå 7 t ts/ha	Näringsminskning kg, skördenivå 10 t ts/ha
N råprotein 120-180 g/kg ts	95-140	130-200	190-280
P 2-3 g/kg ts	10-15	14-21	20-30
K 17-30 g/kg ts	85-150	120-210	170-300

Att identifiera näringsbalansen

Av grovfodrets mineralanalys kan man härleda balansen av vallens näringsämnesupptag och därmed balansen av gödslingen, om man tolkar analysen rätt. Foderanalysens rekommendationsvärden visar värden enligt djurens näringsrekommendationer, man ska alltså beakta att växtens näringsbehov är annorlunda.  Att iaktta näringsbalansen har klara ekonomiska grunder, eftersom då man märker att man gödslar för mycket med ett visst näringsämne, ser man möjligheten att spara pengar genom att fokusera gödslingen. Informationen hjälper även att notera eventuella problem och leder till exakta och effektiva lösningar.

Nedan exempel på foderanalyser från Nötgårdens produktiva vall -projektets pilotgård Alaketos ekologiska gård i Muhos från år 2018. Gården fungerade som pilot för vallproduktionsutveckling och som skördebegränsande faktor fann man vallens akuta brist på kalium. Kväve och fosfor förhållandet var i alla analyser under ett och de egentliga kaliumvärden låg lite över eller under 20 g/kg ts, vilket kan anses som lågt ur växtens synvinkel. Vallbeståndet hade mer än väl fosfor till sitt förfogande, då P:N förhållandet var alla gånger över 0,1. Man kan tolka resultaten så att för fosfors del har man övergödslat och för kaliums del undergödslat i förhållandet till hur mycket kväve som fanns till vallens förfogande. Om man skulle vilja förbättra situationen, borde man alltså på något sätt erbjuda beståndet mer kalium. På gården testade man därmed att höja skördemängden med hjälp av kaliumsulfat som är godkänt för ekologisk produktion. 

 

Analys	Analysens RP g/kg ts***	Vallens N g/kg ts	Analysens P g/kg ts	P:N-förhållande*	Analysens K	K:N
					g/kg ts	förhållande**
Kananen 2. sr	155	24,8	2,8	0,11	20	0,81
Kortesuo 1. sr	113	18,1	2,3	0,13	13	0,72
Vainio sr. 2017	90	14,4	2,4	0,17	21	1,46
Kortesuo hösten sr 2017	170	27,2	3,7	0,14	24	0,88
*) Förhållande över 0,1 betyder att fosfor inte har förhindrat vallens växt
**) Förhållandet 0,9-1 normal, under 0,8 kan berätta om kalium brist, ifall pressvätska inte uppstår
***) RP = råprotein

 

Korrigering av näringsbalansen

Kaliumgödslingen testades på två vallskiften som låg bredvid varandra, varav den mindre fick 150 g kaliumsulfat/ha och den större 100 g kaliumsulfat/ha. Kaliumsulfat innehåller 42% kalium och 18% svavel, så den fungerar som en effektiv tilläggsgödsel av dessa. Hälften av de valda skiften gödslades med dessa mängder medan den andra halvan inte gödslades. På det mindre skiftet var vallen första årets och på den större andra årets vall. Båda vallbestånden hade fått rikligt med kreatursgödsel vid grundandet. Kaliumgödslingsprovet utfördes under växtperioden 2019 och det var skäl att misstänka att de valda skiften inte hade naturliga kaliumreserver. Kaliumsulfat spreds en gång i början av växtperioden med mineralgödselspridare. Tonpriset för kaliumsulfat var 855 € moms 0%.

Man skördade två skördar från  , den första 24.6.2019 och den andra 26.8.2019. Från försöksarealen fastställdes skördenivåerna före skörden för att se kaliumgödslingens påverkan på skördenivån. Skördenivåerna fastställdes med rammetoden och från beståndet skickades prover till laboratoriet för att fastställa torrsubstansen.

Bild 1. Kaliumsulfatbehandlingarna var 100 och 150 kg/ha, Hälften av försöksarealen gödslades med kaliumsulfat medan hälften inte behandlades som jämförelse

Bild 2. Skördemängdens fastställning med hjälp av rammetoden. Beståndet som blir kvar innanför en fanerram (storlek en fjärdedels kvadratmeter) snittas i slåtterhöjden och vägs. Efter att man har fastställt torrsubstansmängden kan man beräkna skördemängden.

 

Resultat

Växtperioden 2019 präglades av torka som inföll i hela landet i början av sommaren. Trots det nådde man en god skördenivå på Alaketo gården både i kaliumprovet och även på gårdens andra vallskiften. Gårdens bonde Veli-Jaakko Keränen är intresserad av att utveckla vallproduktionen aktivt fast man inte har lidit av foderbrist. I de bra skördenivåerna även under mer krävande somrar, kan man se resultatet av ett långsiktigt arbete med såväl odlingsteknik som upprätthållningen av en bra grundkondition av jordmånen. På försöksarealernas icke-gödslade del nådde man som helhet en skördenivå på ca 7500 kg ts/ha, vilket är ett förstklassigt resultat för en gård i ekologisk produktion. Kaliumgödslingen gav dock tydlig respons vilket ledde till att man nådde en skörd på nästan 10 000 kg ts/ha med den högre gödslingsmängden, vilket kan vara utmanande att nå även i konventionell produktion.

100 kg kaliumsulfat per hektar ger 42 kg kalium per hektar och 150 kg/ha ger 63 kg/ha. Tack vare snabb påverkan var det förväntat att effekten var bäst i första skörden. Efter behandlingen varierade skördetillskottet mellan 800-1000 kg ts/ha i den första skörden. I den andra skörden producerade den arealen som fick mindre kaliumsulfat bara ett måttligt tillägg på 100 kg ts/ha, vilket i och för sig berättar att efter första skörden lämnade inte mycket kalium över för kommande bruk, utan gödslingspåverkan hade redan använts upp under första skörden. Med den större kaliumsulfatgödslingen var tilläggsskörden dock ca 1000 kg ts/ha, vilket ger en sammanfattad skördetillskott på 2000 kg ts/ha i sin helhet.

Bild 3. Kaliumsulfat 100 kg/ha under den första skörden. Vallbeståndet är i detta skede väldigt hörikt och kraftigt.

Bild 4. Kaliumsulfat 100 kg/ha vallbeståndet precis före andra skörden. Vallbeståndets färg är ljusare grön jämfört med vallbeståndet som fick mer kalium. Speciellt ljusheten i de äldre bladen kan vara ett tecken på kaliumbrist.

Som sammanfattning beskriver resultaten att den skördebegränsande faktorn igenkändes rätt och i fallet Alaketo hjälper tilläggskaliumgödsling högst sannolikt att höja medelskördenivåerna ifall behov finns. Under provtidpunkten blev kostnaden för kaliumsulfatbehandlingen 86 och 133 €/ha moms 0% och kostnaden på den nådda tilläggskörden 9,5 och 6,6 snt/kg ts. Förutom kaliumsulfat kunde en ekologisk gård även använda biotit som innehåller ca 5 mass-% kalium. Konventionella gårdar kan även använda sig av olika slags kaliumsalter, vilkas kaliuminnehåll är oftast ca 50% och de är även ofta billigare än kaliumsulfat. Då man strävar till en motsvarande effekt av kaliumgödslingen, är priset i praktiken det samma. Fördelen med kaliumsulfat är svavel och med biotit igen dess kalkningseffekt samt lagringsmöjligheten, vilket man inte har med kaliumsulfat. Spridning av biotit är värdefullt som engångsinvestering medan man kan gödsla fokuserat enligt behov med kaliumsulfat.

Bild 5. Kaliumsulfat 150 kg/ha vallbeståndet före första skörden, vallbeståndet är hörikt och så tät att det börjat lägga sig.

Bild 6. Kaliumsulfat 150 kg/ha vallbeståndet strax före andra skörden. Vallbeståndet var frodigt, tätt och livskraftigt i färgen.

För ekologiska gårdarna är det bra att notera att fast satsningen i gödslingen oundvikligen kostar en del, så lönar det sig sannolikt i situationer där man årligen måste fundera över foderbrist. Man ska inte fastna i tanken att det inte är möjligt att tilläggsgödsla i ekologisk produktion. Alla gårdar borde tänka på balansen i gödslingen eftersom man ofta kan känna igen problempunkter i produktionen ur dessa synvinklar, när man analyserar noggrant både foderanalyser och jordprov. Dessa synpunkter visar verkliga sparmöjligheter även på konventionella gårdar. Ta dessa saker upp i diskussionen när du följande gång gör odlingsplaner tillsammans med din rådgivare!

	Kaliumgödslingsförsökets resultat
	Behandling
	Kaliumsulfat 100 kg/ha	Obehandlad	Kaliumsulfat 150 kg/ha	Obehandlad liten
K-gödsling kg/ha	42	0	63	0
Priset på behandlingen €/ha moms 0 %	86		133
Skörd kg ts/ha 24.6.2019	5730	4890	6340	5380
Kaliumtilläggets påverkning på skörden kg ts/ha	+ 800		+ 1000
II Skörden kg ts/ha 26.8.2019	2610	2520	3250	2280
Kaliumtilläggets påverkning på skörden kg ts/ha	+ 100		+ 1000
Helhetsskörd kg ts/ha 2019	8340	7410	9590	7660
Kaliumtilläggets påverkning på helhets skörden kg ts/ha	+ 900		+ 2000
Kaliumgödslingens pris / skördepåverkning   € Cent/skördetillägg kg ts	9,5		6,6

 

Titta på video: UTVECKLINGSPILOT AV BETESGÅNG PÅ ALAKETO GÅRDEN

 

Skribent

Projektarbetare

Tahvola Essi

046 921 5544

essi.tahvola@atria.com

Vallexpert, Nötgårdens produktiva vall